Upp
1

1Åka skidor? Säkert!

Så tar du dig ned för backen på bästa sätt

Snötäckta bergstoppar, blå himmel och strålande sol – en skidsemester med familjen är svårslagen, oavsett om man har skidor eller snowboard under fötterna.

Men för en lyckad skidresa behövs mer än bara entusiasm och Ingemar Stenmarks klassiska "De ä bar å åk". Här har vi samlat nyttiga tips och aktuella säkerhetsregler för skidområden. Den som är väl förberedd, åker säkert och kontrollerat samt visar hänsyn gentemot sina kamrater i skidbacken har helt enkelt roligare under skidsemestern – och kommer dessutom hem med hälsan i behåll.

Hermann Maier
Hermann Maier, tvåfaldig olympisk mästare för Österrike i super-G och storslalom:

"Jag tror att en stor risk är att man överskattar sin egen förmåga i backarna. Om alla skulle åka skidor på ett sådant sätt så att de alltid kan reagera på farliga situationer och stanna så skulle vår sport vara mycket säkrare." 1

FIS-Regler
2

2FIS-Regler

Nyckelordet för en lyckad skidresa är ansvar. Vad det betyder i praktiken har internationella skidförbundet (FIS) sammanfattat i sina tio regler för vintersportare. FIS-reglerna gäller över hela världen för både skid- och snowboardåkare, och är en handbok i hur man ska uppföra sig mot varandra i pisten. Dessutom används reglerna för att utvärdera olyckor.

Kan du FIS tio "budord" för säker skidåkning? Grundregeln är att åka lika defensivt, kontrollerat och ansvarsfullt som när man åker bil, att räkna med att andra åkare kan göra misstag, och att hela tiden planera åkningen efter terrängen. Även en välpreparerad nedfart kan ha svårare delar med smala eller branta partier. Beroende på årstid och väder måste man också räkna med ibland isiga och buckliga ytor.

  • 1. Hänsyn

    Alla skid- och snowboardåkare måste bete sig på ett sätt som inte skadar, hindrar andra i deras utövande eller utsätter andra för fara.

  • 2. Kontrollerad hastighet

    Alla skid- och snowboardåkare ska hålla god uppsikt, och måste anpassa sin åkstil efter sina färdigheter, antal andra åkare i backen, samt terräng, snö- och väderförhållanden.

  • 3. Företräde

    Bakomåkande skid- och snowboardåkare måste välja ett spår som inte utsätter framförliggande åkare för fara.

  • 4. Omkörning

    Omkörning är tillåten från vänster eller från höger, men alltid med tillräckligt avstånd så att den åkare som körs om har nog med plats för sina svängar.

  • 5. Infart och start

    Alla skid- och snowboardåkare som åker in i en nedfart, återupptar åkandet efter en paus i backen, eller vill åka bredvid nedfarten, måste säkerställa att det ovanför och nedanför inte finns någon risk att utsätta sig själv eller någon annan för fara.

  • 6. Stopp

    Varje skid- och snowboardåkare måste undvika att, med undantag för absoluta nödfall, stanna på trånga ställen, eller på ställen med dålig sikt. En skid- eller snowboardåkare som ramlat måste avlägsna sig från ett sådant ställe så fort som möjligt.

  • 7. Gå upp eller ned för pisten

    En skid- eller snowboardåkare som går upp eller ned för pisten till fots måste hålla sig till kanten av pisten.

  • 8. Håll uppsikt över markeringar

    Varje skid- eller snowboardåkare måste följa markeringar och skyltar.

  • 9. Hjälpberedskap

    Vid en olycka är det varje skid- eller snowboardåkares skyldighet att hjälpa till.

  • 10. Legitimation vid olycka

    Varje skid- eller snowboardåkare, oavsett om man varit delaktig i en olycka eller är vittne, och oavsett om man orsakat olyckan eller inte, måste uppge riktiga personuppgifter. 2

Felix Neureuther
Felix Neureuther, Tysklands mest framgångsrike skidåkare genom tiderna:

"De tio reglerna är A och O för säker samvaro i pisten. Särskilt viktigt tycker jag det är att anpassa sitt åksätt efter sina färdigheter och yttre förhållanden. Bara de som följer FIS-reglerna åker riktigt säkert."

Är du redo?
3

3Är du redo?

Är skidutrustningen och kroppen i bra skick? Innan du ger dig ut i backarna är det viktigt att göra en besiktning av dig själv, dina kunskaper och din fysik. Och apropå kunskap: nybörjare och de som ger sig ut i backarna igen efter några års paus kan öva åk- och fallteknik på en skidskola. I Österrike sköter österrikiska skidförbundet (ÖSV) utbildning av skidlärare, och i Sverige är ett 40-tal skidskolor licensierade av Svenska Skidanläggningars Organisation (SLAO).

Är du mentalt och fysiskt förberedd?

  • Hur bedömer du din nivå som skidåkare? Lägg lite extra tid på att välja rätt skidområde, baserat på dina färdigheter. En aktuell skidatlas kan hjälpa dig i valet. Om du är nybörjare eller inte har åkt skidor på ett tag lämpar sig ett område med framförallt röda och blå nedfarter bäst – svarta nedfarter kan bli för svårt.
  • Är du vältränad, känner dig fysiskt stark, tillräckligt tränad och utvilad? Trots det är det viktigt att ge dig själv nog med tid för acklimatisering på resmålet.
  • Skidåkning är en fysiskt ansträngande sport. Bäst är om du tränat regelbundet under hela året, eller i varje fall ägnat dig åt skidgymnastik veckorna närmast skidresan. På gym erbjuds ofta särskilda träningsprogram (även online), för att stärka muskulatur i lår, rumpa och rygg. Även rörlighet, uthållighet och koordination är viktigt.
  • Skidåkning är en teknisk sport och med skidlektioner kan man träna riktig skidteknik. Målet är att åka stilrent, kontrollerat och energisnålt.
  • Innan du ger dig ut i de vintriga och kalla nedfarterna bör du förbereda kroppen på ansträngningen och stretcha musklerna. Det minskar risken för skador. Se dessutom till att börja skiddagen med enklare nedfarter, för att värma upp. Därmed ser du till att blodomloppet kommer i gång innan du ger dig ut i mer krävande backar.
  • Överskatta inte din förmåga, och låt dig inte förföras av allt för fartfylld åkning eller tävla mot fartdårar.
Visste du att...

Visste du att...

... de flesta olyckor sker under sen förmiddag, efter lunch eller sent på eftermiddagen, på grund av trötthet och koncentrationsbrist? 3

Felix Neureuther
Felix Neureuther, Tysklands mest framgångsrike skidåkare genom tiderna:

"Skidåkning kräver uthållighet, rörlighet och kraft. Och inte bara för att avslappnat kunna svänga nedför backarna, utan också för att undvika skador. Den som vill bättra på sin uthållighet kan ägna sig åt cykling eller löpträning. Koordinationsträning, som till exempel att hålla balansen på vingliga ytor, ger kroppen bättre balans och reaktionssnabbhet. Som en bonus är sådana övningar också väldigt roliga."

Är din utrustning komplett och i optimalt skick?
4

4Är din utrustning komplett
och i optimalt skick?

  • Skidåkning redskap Skidåkning redskap

    Hjälm

    Bäst är att köpa en hjälm (som är godkänd enligt EN 1077) hos en kunnig sporthandlare, och att prova den tillsammans med skidglasögonen. Tänk på att hjälmen varken ska trycka mot huvudet eller släppa när man ruskar på huvudet. Den ska dessutom vara enkel att ställa in och sätta på, även med skidhandskar på händerna. Den får heller inte påverka hörseln. Viktigt är att byta ut hjälmen efter maximalt åtta år, på grund av risk för materialutmattning (se tillverkningsdatum på insidan under hjälmfodret). Efter en vurpa med synliga skador på hjälmen ska den helst bytas ut omgående.

  • Skidåkning redskap

    Skidglasögon

    Skidglasögonens uppgift är att skydda ögonen, och att ge bästa möjliga sikt. Hjälmens och skidglasögonens passform (inklusive synhjälpmedel) ska vara perfekt anpassade efter varandra. Den övre kanten på glasögonen måste passa bra med hjälmens kant, och den undre glasögonkanten ska inte trycka mot näsbenet. Ett bra par glasögon har även dubbla glas (som värmebarriär) och lager som skyddar mot imma, samt stort synfält och bra ventilation. Skidglasögonen måste skydda mot UV-strålning, fartvind, nederbörd och spetsiga föremål. Bländningsskydd finns i fem nivåer mellan 0 och 3. Nivå 3 är lämpad för alpin vintersport och hög strålning från solen, och nivå 4 lämpar sig för glaciärer. Polariserat glas är perfekt vid dålig sikt, och fotokromiska glas anpassar sig efter alla ljusförhållanden.

  • Skidåkning redskap

    Solskyddsmedel

    För att skydda ansiktet mot sol, vind och kyla behövs en vattenfast och fetthaltig solcreme med hög solskyddsfaktor (från SPF 30), och för läpparna behövs ett fettstift eller sunblocker, också det med hög solskyddsfaktor. Ett tips är att inte använda någon fuktighetscreme för ansiktet på morgonen, inte heller som grundlager för solcremen. Fuktigheten fryser vid kyla, och effekten förstärks av vinden (windchill). Det kan snabbt leda till förfrysning.

  • Skidåkning redskap

    Kläder

    Klä dig i funktionella, värmande och väderanpassade kläder med mycket rörelsefrihet. I dina skidkläder ska du varken frysa eller svettas. Här gäller den klassiska trelagerprincipen med underställ, fleece och ytterst ett isolerande lager. Ytterlagret ska vara vindtätt, vattenavvisande och kunna andas. Välj underställ av syntetmaterial eller ull – inte av bomull. Jacka och byxor ska ha snöstopp och vara utrustade med RECCO-reflektor (lavinsöksystem).

  • Skidåkning redskap

    Skidhandskar

    Grundregeln för skidhandskar är att tumvantar värmer bra, men att fingerhandskar ger bättre grepp och ergonomi. Oavsett vilken variant du väljer så ska de vara vatten- och vindtäta och andas. Vissa handskar är dessutom anpassade för att kunna användas på en touchscreen. Köp aldrig för små handskar, eftersom det hindrar rörligheten vilket gör att man lättare fryser. Mät dina händer på det bredaste stället och jämför värdet med tillverkarens storlekstabell. Ett annat måste är förstärkta handflator.

  • Skidåkning redskap

    Ryggskydd

    Ryggskydd ger extra skydd åt ryggraden, och är populärt hos bland annat freeriders och freestyleåkare. Viktigt att tänka på är bra passform och ventilation. Alla skydd som säljs måste uppfylla kraven som fastställts i regel nummer CE EN 1621-2. Snowboardåkare rekommenderas dessutom att använda handledsskydd.

  • Skidåkning redskap

    Skidryggsäck

    Om du inte vill vara utan en ryggsäck i skidbacken, så är det viktigt att tänka på bekväm passform och välavvägd storlek. En ryggsäck med en volym om ungefär 20 liter borde räcka. En allt för stor och tung ryggsäck begränsar din frihet i åkningen, och kan vara obekväm i liftar, framförallt sittliftar. Tänk på att ryggsäcken upptar nästan en tredjedel av sittplatsen, och att liftbygeln därför ibland kan vara svår att stänga. Ryggsäcken ska klara tuffa tag, vara vatten- och snötät, vara utrustad med bröst- och magremmar samt sakna lösa remmar eller knappar. Annars kan den lätt fastna när man går ur eller i sitt- eller släpliften.

  • Skidåkning redskap

    Pjäxor

    Pjäxor måste uppfylla de senaste säkerhetskraven. Se till att få råd av en kunnig sporthandlare, som hjälper dig att välja rätt pjäxa baserat på dina fötters individuella anatomi. Pjäxorna får varken vara för stora eller för små, och måste passa din åkstil och dina krav, och självklart din fotform. Endast om dessa krav upfylls blir kraftöverföringen till skidorna optimal. Generellt gäller att nybörjare bör satsa på ett mjukare skal med en komfortabel innersko, medan mer erfarna åkare bör välja ett hårdare skal. Kom ihåg att alltid prova pjäxorna med skidsockor på.

  • Skidåkning redskap

    Skidor

    Även skidorna måste uppfylla de senaste säkerhetskraven. För att välja rätt längd, bredd och modell rekommenderar vi att man ber om råd hos en fackman. Var och hur vill du använda dina skidor? Vill du ha carving-, freeride-, eller allmountainskidor? Är rocker ski, race eller slalomcarving rätt modell? Om du tänker använda skidorna i pistade nedfarter, se till att skaffa skidor som har en bindning med inbyggda stopp, så att skidorna inte fortsätter nedför backen om du skulle vurpa. Se på din skidbindning som säkerhetsutrustning. Den måste ställas in av en fackman med mätutrustning, och anpassas efter aktuella förutsättningar varje år, eftersom bindningarnas fjädrar tröttas ut när de används. Inställningens värde baseras på åkarens längd, vikt, skicklighet och åkstil.

  • Skidåkning redskap

    Service

    Årlig service av skidor och snowboard är viktigt och något man inte får glömma. Regelbunden vård av utrustningen är viktig för att få det rätta glidet, kunna göra kontrollerade svängar och ha välslipade kanter som får bra fäste i underlaget. "Stor skidservice" omfattar slipning av kanter, reparation av beläggning och vaxning, och ska göras innan säsongsstart av en fackman, som dessutom ställer in bindningen baserat på dina önskemål och din kropp. Snowboarden behöver lite mindre service, men det är en självklarhet att se över bindningar och att skruva åt alla skruvar. Beläggningen behöver samma omsorg och översyn som skidorna. Under säsongen räcker det oftast att då och då slipa kanter, vaxa och polera. För de som åker mycket rekommenderas att göra en översyn av sina skidor eller sin bräda efter fyra till fem skiddagar.

Christa Kinshofer
Christa Kinshofer, olympisk mästarinna för Tyskland i slalom och storslalom:

"Genom att bete sig på rätt sätt, och använda passande utrustning kan man minska risken för olyckor betydligt. Och tänk på att använda huvudet och att alltid ha en bra överblick när du åker." 5

Skidhjälmsplikt
Visste du att...

Visste du att...

... det finns mellan 65 till 70 miljoner skidåkare i världen?

5

5Skidhjälmsplikt

De allra flesta huvudskador kan undvikas genom att bära hjälm. Hjälmen både värmer och skyddar, och hör till grundutrustningen för alla skid- och snowboardåkare. I vissa alpländer är hjälmbärande en rekommendation, och i vissa ett lagreglerat krav.

  • Tyskland
    Tyskland

    I Tyskland råder ingen hjälmplikt. Tyska skidförbundet (DSV) och tyska skidlärarförbundet (DSLV) arbetar sedan flera år på att övertyga fler åkare att bära hjälm.

  • Österrike
    Österrike

    Genom ett regeringsbeslut råder hjälmplikt för barn och ungdomar upp till 15 år, och ansvarigt för att reglerna följs är respektive förbundsland. I Salzburger Land, Steiermark, Kärnten, Niederösterreich och Burgenland gäller hjälmplikt, medan det i Tyrolen och i Vorarlberg ännu inte finns några sådana regler. Kontroller förekommer inte, och därför finns inte heller något fastlagt bötesbelopp.

  • Schweiz
    Schweiz

    I Schweiz råder ingen hjälmplikt. Men tack vare framgångsrika informationskampanjer har landet uppnått högst andel hjälmbärande åkare i hela Europa. 6

  • Italien
    Italien

    Hjälmplikt råder för barn och ungdomar upp till 18 år. Polisen, som ansvarar för pisträddningen, är också ansvariga för att kontrollera att regeln följs. Den som påträffas i skidbacken utan hjälm riskerar att få liftkortet konfiskerat, och ett bötesbelopp på upp till 200 €.

  • Frankrike
    Frankrike

    Här råder ingen hjälmplikt, men genom olika informationskampanjer uppmuntras hjälmbärande hos barn och ungdomar.

Felix Neureuther
Felix Neureuther, Tysklands mest framgångsrike skidåkare genom tiderna:

"Skidhjälm är en självklarhet. Inte alla länder har hjälmplikt, men för mig är huvudskydd en del av grundutrustningen för alla vintersportare! Med hjälmen får man helt enkelt inte kompromissa."

En perfekt skiddag
Visste du att...

Visste du att...

... en del skidområden, till exempel Gstaad i Schweiz, har infört hastighetsgränser, 30-km/h-zoner och hastighetskameror?

6

6En perfekt skiddag

En perfekt skiddag innehåller mer än bara snö. I våra "Dos & Don'ts" kan du
läsa om vad du bör, och inte bör göra, för att din skidresa ska bli lyckad:

DOs

  • "Cool down and warm up!": ge dig ut i skidbacken avslappnad och utvilad och efter en kortare uppvärmning.
  • Oavsett om du åker släplift eller sittlift, tänk på att följa regler och skyltar.
  • Planera in regelbundna pauser och avsluta skiddagen i god tid.
  • Tänk på gränserna – både dina egna och pisternas.
  • Åk defensivt och notera de vid dalstationen angivna tiderna för sista topptur.
  • Var rädd om miljön och naturen: res med kollektiva färdmedel. Eller, om du åker bil, se till att fylla den. På plats kan du använda skidbussen. Och glöm inte att källsortera!
Visste du att...

Visste du att...

... kvinnor oftast skadar sina knän, medan män oftast skadar rumpa och axlar? 7

DON'Ts

  • Åk inte aggressivt eller för fort.
  • Överansträng dig inte, och sluta åka innan du hunnit bli trött.
  • Ät nog med mat under dagen, helst fettsnålt och kost som förbränns snabbt. På höga höjder är det extra viktigt att dricka mycket (gärna juice, frukttéer och mineralvatten), eftersom det avlastar kroppen.
  • Drick ingen alkohol innan och under skidåkningen. Alkoholen hämmar, har en större effekt på hög höjd, och försämrar reaktionssnabbheten. After ski hör självklart till skidresan, men, som namnet antyder, först efter sista åket!
  • Åk helst i markerade pister, och åk aldrig genom lavinområden eller i avspärrade områden! Åk aldrig utanför markerade pister vid lavinvarningsnivå 3 eller högre. Tänk också på varningslampor på områdes- och panoramaskyltar i dalen eller vid bergstationen, eller fråga liftpersonalen.
  • Åk inte i avspärrade eller stängda nedfarter, där pistmaskiner arbetar. Pistmaskiner som säkrats med vajrar utgör en stor olycksrisk!
Internationell pistmärkning
7

7Internationell pistmärkning

Det här betyder den internationellt gällande pistmärkningen:

Gröna pisterGröna pister

Gröna pister

Mycket lätta pister, flack lutning under 11 grader, övningspister för nybörjare

Blå pisterBlå pister

Blå pister

Lätta pister, lutning från 11 grader, för åkare med lite erfarenhet

Röda pisterRöda pister

Röda pister

Medelsvåra pister, lutning upp till 18 grader, för vana åkare

Svarta pisterSvarta pister

Svarta pister

Svåra pister, lutning över 18 grader, för skickliga åkare

Andre Scheid
Andre Scheid, huvudtränare för "Race Snowboardverband Germany":

"En bra skid- eller snowboardåkare åker inte bara bättre, utan är också bättre på att uppskatta en situation och på att agera därefter. För en nybörjare är ny terräng oftare en större utmaning. Det är något som en bra åkare måste visa hänsyn till."

Offpist
Visste du att...

Visste du att...

... laviner kan röra sig i upp till 300 km/h nedför branta sluttningar?

8

8Offpist

Allt fler freeriders, offpist-, backcountry-, och variantåkare ger sig iväg utanför de markerade nedfarterna i det vintriga bergslandskapet. Att de omarkerade områdena ställer krav på alpin grundkunskap och respekt för naturens makter är en självklarhet som man måste ha i bakhuvudet. Alpin grundkunskap omfattar bland annat ansvar, kunskap och erfarenheter, samt fackmannamässig utbildning. Dessutom behövs särskild nödutrustning som man ska kunna hantera, även i stressade nödsituationer.

Försiktighet i opistad terräng

Man måste kunna bedöma faktorer såsom lavinfara, lutning, snötäckets struktur, exponering och andra risktecken. Med denna information väljer man sedan var man sätter sina svängar, vilken rutt man tar och på vilket sätt man åker. Var uppmärksam på larmtecken såsom lavinsprängningar, laviner i närbelägna backar, sprickor när man rör sig i snötäcket, dova whoompf-ljud och väldigt blöt snö.

  • Åkning utanför pisten sker med eget ansvar och på egen risk, och därför måste man kunna bedöma faror såsom laviner, väderförändringar, glaciärsprickor och snökvalitet. Tänk på att ungefär 90 % av alla som begravs i laviner själva har utlöst dem!

  • Passande utrustning är ett måste, och omfattar hjälm och ABS-ryggsäck, samt passande nödutrustning med tillhörande utbildning. Hit hör en modern lavinsökapparat med tre antenner (LVS-apparat), lavinsond och spade. Träna regelbundet med din utrustning, och testa funktionen hos din LVS-apparat vid en LVS-checkpoint innan varje tur.

  • Se till att dagligen informera dig om aktuell lavinfara från en officiell lavinriskrapport, och tänk på att även lavinfara 1, det vill säga allmänt liten risk, innebär en risk för laviner.

  • Se dessutom till att du kan navigera i terrängen med karta eller GPS, hjälpa nödställda vänner och kunna första hjälpen.

  • Åk aldrig ensam, men heller aldrig alla samtidigt i opistade nedfarter. Se dessutom till att välja säkra samlingspunkter.

  • Innan ni ger er iväg, dubbelkolla batterier och funktion i LVS-apparaten, så att mottagning och sändning fungerar ("liten LVS-check"). Sätt alla apparater på sändningsläge innan ni ger er ut i offpistterrängen.

  • Bäst är att röra sig offpist med en certifierad guide.

  • Tänk på miljö- och naturskydd och på det lokala djur- och växtlivet. Djur behöver reservat för att överleva i den näringsfattiga och kalla vintern. Skräm dem inte i onödan, och åk inte i onödan genom utmärkta naturskyddsområden. Om man inte sköter sig väntar dryga böter.

Lavinskala

  • Lavinskala 1

    Vid nivå 1 på lavinskalan råder liten lavinfara. Endast vid stor belastning, till exempel om en hel grupp åker samtidigt, kan en lavin utlösas. I allmänhet kan förhållandena anses vara goda. Men grupper bör undvika brantare backar.

  • Lavinskala 2

    Vid nivå 2 på lavinskalan råder måttlig lavinfara. En lavin kan utlösas om branta backar utsätts för stor belastning. Till största delen är förhållandena gynnsamma. Man bör ändå välja rutt med försiktighet.

  • Lavinskala 3

    Vid nivå 3 råder betydande lavinfara. Även vid mindre belastning, till exempel vid individuell åkning, kan en lavin utlösas. Situationen är generellt sett kritisk. Var försiktig vid val av rutt, och undvik branta backar och områden som är kraftigt exponerade mot solen.

  • Lavinskala 4

    Vid nivå 4 råder stor lavinfara. Vid liten belastning är utlösande av en lavin troligt. Situationen är akut, och rekommendationen är att under alla omständigheter hålla sig i pistade nedfarter.

  • Lavinskala 5

    Vid nivå 5 är lavinfaran extrem. Spontana laviner är att vänta, även i relativt flack terräng. Situationen är extremt kritisk, och ingen freeriding eller offpistturer är möjliga.

André Roch
André Roch, alpinist:

"Varning alla experter! Lavinen vet inte om att du är expert..." 8

Om olyckan är framme
Visste du att...

Visste du att...

... 6 av 10 skidåkare och 7 av 10 snowboardåkare som är inblandade i olyckor är män? 9

9

9Om olyckan är framme

Enligt FIS-reglerna är man förpliktad att hjälpa till vid en olycka. Denna
checklista för olyckor kan vara till hjälp om olyckan skulle vara framme.
Se till att ha läst på och förberett dig innan skidutflykten.

  • Behåll lugnet och säkra upp olycksplatsen och dig själv.
  • Ge första hjälpen, och håll den drabbade varm.
  • Larma räddningstjänst genom att ringa nödnumret 112 (internationellt). I Österrike kan man också ringa 140, i Schweiz 1414 och i Italien/Sydtyrolen 118, eller den lokala liftstationen (se pistkarta).
  • Se till att kunna svara på följande frågor: Vem anmäler olyckan? Vad har hänt? Hur många skadade finns det? När hände det? Var hände det? Hur är vädret på olycksplatsen?
  • Kom ihåg att ha din mobiltelefon påslagen, och uppge dina personuppgifter.
Professor Hanns-Michael Hölz
Professor Hanns-Michael Hölz, ordförande i tyska snowboardförbundet:

"Många olycker sker på grund av dålig sikt, genom skuggor eller starkt ljus, eller att man upptäckt andra skid- eller snowboardåkare för sent. Det gäller att man använder huvudet och är medveten om att man rör sig i naturen. Du har alltid ett eget ansvar, och vid en felanalys bör man alltid utgå från sig själv. Vid olyckor är också brister i kunskap, utrustning och fysisk form bidragande orsaker."

Resa med barn
10

10Resa med barn

Grundregeln är att barn behöver skidutrustning som passar lika bra och håller samma kvalitet som de vuxnas.

  • Barn upplever kyla några grader kallare än vuxna. De behöver därför passande och funktionell utrustning med höga säkerhetskrav.
  • Barnkläder ska ha rätt storlek och dessutom kunna synas bra i snön. Undvik fladdrande halsdukar och remmar, och sätt inte på barnen för vama kläder. Tänka på extra mössor och handskar att byta med, och på solcreme. Barn ska dessutom dricka mycket.
  • Köp inte för stora pjäxor, eftersom det påverkar hur mycket kraft som överförs från benen till skidorna. För barnen är det viktigt att tänka på ryggskydd och hjälm (enligt CE 1077) med hakskydd som skyddar käken. Fäst skidglasögonen på hjälmen så att de inte försvinner.
  • Skidorna ska vara så långa så att de når till armhålan, men inte längre upp än till axeln. Stavar är oftast i vägen för nybörjare, och rekommenderas först för de som åkt lite grann.
  • Barn lär sig genom att kopiera. Som förälder är det viktigt att bära hjälm, följa FIS-regler och vara en bra förebild.
  • Använd inget rep mellan dig och barnet. Du bromsar visserligen barnet, men även deras upplärningshastighet. Generellt kan man säga att carvingskidor även passar bra för barn i lärofasen.
  • Se till att bindningarna ställs in av en fackman. Barn både lär sig och växer fort, och bindningen måste därför justeras under säsongen.
  • Låt dina barn börja i skidskola vid tre eller fyra års ålder. Där lär sig barnen på ett lekfullt sätt, och kan delta i särskilda skidlektioner i en övningsbacke.
  • Barn som är kortare än 125 cm får inte åka ensamma i sittliften, eftersom säkerhetsbygelns automatiska funktion inte är anpassad för så korta personer.
  • Tänk på att barn inte anpassar sig så snabbt efter höga höjder, och att tryckutjämningen fungerar sämre. Små barn ska helst hålla sig på under 1 500 meters höjd. Var uppmärksam på tecken såsom trötthet och brist på lust, eftersom det kan vara de första tecknen på höjdsjuka.
  • Ge ditt barn en lapp med kontaktuppgifter, så att de kan få hälp att hitta rätt om de tappar bort sig.
  • För barn är det en bra idé att hyra skidutrustning säsongsvis, alternativt att besöka bytesmarknader. Var noggrann med att all utrustning håller hög kvalitet.
Felix Neureuther
Felix Neureuther, Tysklands mest framgångsrike skidåkare genom tiderna:

"Jag förklarar för barnen att en skidbacke kan jämföras med trafiken på en bilväg, och att skidåkare är medtrafikanter. Men istället för skyltar och rödljus så finns det andra regler att rätta sig efter. Ett smart sätt att lära sig reglerna är genom lekar i övningsbacken. Här är några exempel:

  • Uppmärksamhet och hastighet

    Två eller fler barn åker samtidigt och måste vara uppmärksamma mot varandra under åket. Sedan måste de kontrollera hastigheten så att de lyckas bromsa framför ett rep eller något annat hinder längst ner i backen.

  • Välja spår och omkörning

    En skidlärare åker mycket långsamt i stora svängar, och barnen försöker på ett säkert sätt att köra om läraren.

  • Ordning

    Hälften av barnen ställer sig mitt i backen, och de andra åker nedför backen. Barnen i mitten måste ställa sig så att de inte hindrar eller saktar ned de som åker ned för backen.

  • Stanna

    Barnen åker iväg, och så fort skidläraren ropar "stopp", måste de bromsa.

  • Hjälp

    Alla barnen lägger sig på marken med påtagna skidor, och måste hjälpa varandra att ställa sig upp.

Källor

1 http://www.skiinfo.de/news/a/572312/interview-mit-hermann-maier
2 https://www.ski-online.de/stiftung-sicherheit/fis-verhaltensregeln/fis-regeln-alpin.html
3 Österreichischer Skiverband, Interview Mag. Werner Wörndle, Leiter der SkiAkademy St. Christoph, Dr. Martin Burtscher, Arzt und Sportwissenschaftler Univ. Innsbruck (ITV OeSV), "Die meisten Unfälle passieren aus Selbstüberschätzung"
4 arag.de
5 http://www.speakers-excellence.de/se/blog/christa-kinshofer-interview/
6 http://www.bfu.ch/sites/assets/Shop/bfu_2.999.01_bfu-Erhebung%202015-Tragquoten%20von%20Schutzartikeln%20beim%20Ski-%20und%20Snowboardfahren.pdf
7 https://www.ski-online.de/files/dsv-aktiv/PDF/Projekte/ASU-Unfallanalyse-2013-2014.pdf
8 http://www.slf.ch/praevention/lawinenunfaelle/Publikationen/bergundsteigen_1-2015_techel_winkler.pdf
9 Kuratorium für Verkehrssicherheit

+ Stiftung Sicherheit im Skisport (SIS) Hubertusstraße 1, 82152 Planegg (gegründet von Freunde des Skisports e. V./DSV aktiv und Deutschen Skiverband e.V. )
+ DSV aktiv www.ski-online.de, DSV aktiv Safety Days https://www.ski-online.de/stiftung-sicherheit/projekte/detail/dsv-aktiv-safety-days.html
+ ASU Unfallanalyse, Auswertungsstelle für Skiunfälle, Leitsystem der SiS, von ARAG Sportversicherung in Kooperation mit den DSV aktiv / Freunde des Skisports (FdS) im DSV und Stiftung Sicherheit im Skisport https://www.ski-online.de/stiftung-sicherheit/projekte/detail/asu-unfallanalyse.html
+ Institut Sicher Leben (ISL), Wien, vom Kuratorium für Verkehrssicherheit ARGE Arbeitsgruppe / Sicherheitskampagne "Safer snow, more fun"
+ OeSV, Interview Mag. Werner Wörndle, Leiter der SkiAkademy St. Christoph, Dr. Martin Burtscher, Arzt und Sportwissenschaftler Univ. Innsbruck (ITV OeSV), "Die meisten Unfälle passieren aus Selbstüberschätzung"
+ Österreichisches Kuratorium für alpine Sicherheit -> Was ist zu tun, wenn man zu einem Unfall auf einer Skipiste kommt?
+ BMI, Republik Österreich, Bundesministerium für Inneres, Verhaltensregeln für den Skisport, FIS-Regeln, Richtlinien für Snowboarder.
+ Die bfu – Beratungsstelle für Unfallverhütung, Leitfaden http://www.bfu.ch/sites/assets/Shop/bfu_3.126.01_%C2%ABSnow%20Safety%C2%BB%20%E2%80%93%20Leitfaden%20f%C3%BCr%20die%20Sicherheit%20im%20Schneesport.pdf.
+ DAV - Checkliste Lawinen; DAV www.check-your-risk.de